Gråkvällar...

Har en sån nu. En kväll när man är deprimerad på ett sånt sätt att det nästan känns magiskt. En sån depression har man inte ofta och tur är väl det. För trots att man är deppad på ett sätt som man nästan mår bra av så är det för att man känner att man inte kan göra något åt det. Tentan går långsamt, lägenheten är skitig, råttorna ruttnar snart bort i buren och jag har bara ätit en gång idag.

Men saker går bra också, klänningen är snart färdig, julklapparna på väg, jag har bär att ha på glassen och det är Miami Ink på tv´n ikväll.

Gotarks årsmöte gick förhållandevis bra. Massa drama men det slutade lyckligt, någon på alla poster, Nisse som ordförande, jag som kvalitetsutskott. Otroligt rolig sittning eftert, eller för oss i alla fall. Bordet längst ner kunde inte ha varit tråkigare men man har inte roligare än man gör sig.

Och jag blir så lessen när jag vet att nån annan inte mår bra, så maktlös eftersom jag vill hjälpa men att lära sig klara av sig själv är ett heltidsjobb. Vem är jag att ge någon annan råd när jag inte kan klara att ge mig själv råd liksom. Försöker balansera de trasiga stunderna med de bättre. Jag blir allt bättre på det, de trasiga blir allt färre. Har ett tag kvar bara... Känner tydligt att jag måste klara av det själv.

Eldfågeln har talat...