Its a cold and its a broken hallelujah...

Ibland när jag har svårt att formulera mig så brukar jag oftast hitta nån musik som kan tala för mig. Någon som är bra med ord, mycket bättre än jag, har formulerat det mycket bättre än jag någonsin skulle kunna själv. Idag är det Rufus Wainwright med sin "Hallelujah".

har varit en rätt bra dag faktiskt... är så himla less på att plugga bara... Läste tillsammans med Astrid hela dagen och sen hade jag möte med Lisa handledare vid fyra. Vilket var helt ok, hon är så teoretisk att jag blir alldeles yr i huvudet... Men det hon sa var vettigt och nu har jag nånstans att gå vidare.

Har en idé till litet konstverk nu... ska pyssla lite tror jag...

Bye

Aj, aj, aj och en massa annat...

Mhm, så var man vaccinerad då... Skyddad från den farliga nassesnuvan. Ont gjorde det nästan hela kvällen måste jag säga och jag tyckte hemskt synd om mig själv, thats me! Men, är skyddad mot det i alla fall... Även om det är en stor konspiration... =)

Tja, vad händer annars? Dom som nån gång råkar läsa den här bloggen och såg förra inlägget vet att det inte var så bra mellan mig och Nisse. Jag vet inte riktigt hur vi ska få det på fötter igen men vi haltar fram just nu. Det är lite som att paddla kanot, rätt vad det är så välter vi. Vi känner varandra så väl, vilket är bra, men vi känner varandra så väl, och det är dåligt.

Hade möte med Kaliffen idag, det är lustigt att man ibland klickar med någon man inte alls trodde man kunde klicka med. Men jag gillar honom. Vi är på samma våglängd liksom. Det vill säga, han tror att han jag har nåt och jag tror att jag har nåt. Dessutom tyckte han att jag skrev bra, vilket är en kick för mig som alltid fått höra att jag måste skriva mer akademiskt.
Citat: "Du skriver bra, du får till informativa, intressanta meningar utan att de blir komplexa. Språket är flytande och målande utan att bli överdrivet, du borde skriva något populärhistoriskt!"
Ojj, värsta komplimangerna sa jag då och då svarade han: ja, det brukar jag inte säga.
Jantelagen säger att jag inte får skylta med det här men det skiter jag i. Jag är så jävla bra helt enkelt!

En sak hände igår som jag tyckte var lite trist. Träffade en kompis som jag umgicks med under grävkursen som jag inte ens visste bodde här. Hon är supertrevlig och någon som jag redan känner. Vi pratades vid och bestämde att vi skulle fika nån dag och jag tog hennes nummer. Men på nåt sätt måste jag ha tryckt på fel knapp för numret sparades inte. Grämer mig som sjutton.

Men men, nu kommer det snart folk som ska spela spel. Ska byta byxor och städa lite...

Hugs and kisses...

Shrek...! Fiona!!! DONKEY!!!!

Jag känner mig lite lost för tillfället... Inte så lite heller. Åsnan mellan hötapparna, åsnan would be me. Och vilken åsna sen.

Ska försöka få ihop ett litet inlägg på 20 minuter innan möte med handledare. Har inte skrivit ihop så mycket som jag borde men what else is new? Jag brukar få till det i slutändan ändå. Veckan hemma, tja... underbar och gräslig... Kommer man från Strömsund är det stor risk att man får höra om mina bravader inom de närmsta dagarna. Mår tämligen fruktansvärt vissa stunder nu. Är förvirrad och olycklig och känner inte riktigt igen mig själv. Pendlar mellan att vara lugn och förväntansfull också. Jag är glad på ett konstigt sätt, för förändring var nödvändig...

Är mest förundrad över att jag kunde göra nåt sånt mot någon jag älskar, jag får inte ihop det i mitt huvud. Trodde inte att jag var kapabel och jag är inte säker på att jag kan förlåta mig själv.

Om ödet är en produkt av forna händelser, hur ska den här händelsen påverka mitt öde?

Slutligen skulle jag vilja uppmana alla:

-Look at my horse! My horse is amazing! Give it a lick!
-Mm, it tastes just like raisins...