Jag tittar på Extreme Home Makeover på femman, jag är i vanliga fall allergisk mot programmet i sig. Han skriker för mycket, det är samma sobbingstorys varje gång, husen ser likdana ut och handen på hjärtat. Vilken unge, hur förtjust han än är i brandmän, kommer inte att ångra sig när han blir äldre och har en väggfast säng som ser ut som en brandbil??
Men men, det jag ville komma till är dagens program. Det handlar om en familj vars pappa tog på sig uniformen (united states marine) och sprang till twin towers sekunden efter att han hört om terrordåden. Han var inte anställd, han var inte ens soldat längre, han hade en stor familj som han utan att tveka lämnade för att springa till tornen och hjälpa till. Som jag läste i en mycket bra, mycket välskriven, mycket underbar bok: "Den mannens handling var gudaskön". Det slutade med att han och en annan man drog ut de två poliser som var de enda överlevande under rasmassorna.
I sann amerikansk TV-stil så förkunnas det såklart senare att "han skulle göra vad som helst för sitt land" Alla amerikanska tv-program är täckmantel för USA-propaganda. Jag personligen tycker att USA är ett skrämmande land, regeringen verkar vara en samling kalla människor och jag blir äcklad över att de är så stolta över sitt land. Som att sopa allt under mattan och låtsas att det är så bra när många människor lider. Jag säger inte att Sverige är perfekt men jag tycker inte att vi är fullt så ruttna som Amerika.
Jaja, tillbaka till det jag ville skriva om. Människor som gör sådant som den mannen. Som utan en enda egenkär tanke ger sig iväg för att hjälpa. Människor som tar in ett oälskat barn i sitt hem av den enda anledning att de vill ge den kärlek som fattats. Människor som stannar när de kört på ett djur för att verkligen kolla att det gick bra och om det inte gjorde det så avslutar de lidandet på ett barmhärtigt sätt. Människor som inte går förbi en orörlig kropp på trottoaren bara för att den luktar illa utan stannar och kollar andning och puls. Människor som inte bara går förbi en pågående misshandel för att inte bli inblandade. Människor som bryr sig och som gör det bara för att de gör det. Människor med civilkurage.
Jag älskar och beundrar såna människor. Jag försöker efterlikna dem och lyckas ibland. Ibland inte. Jag frågade inte den lilla ensamma flickan i Luleå varför hon var ensam på stan så sent på natten, jag undrar vad som hände med henne sen? Men å andra sidan så hjälpte jag den oerhört berusade mannen hem istället för att lämna honom på gatan där han lagt sig för att sova.
Men att som den mannen med fara för sitt eget liv bege sig in i rasmassorna för att rädda ett annat mänskligt liv är fantastiskt. Man vill bara skratta och gråta, att våga och att bortse från sig själv.
“Of course we must fear evil men, but there is another evil that we must fear more… and that is the indifference of good men.”
